Sitter och lyssnar på låten som Jesper valt åt Daniel till begravningen.
Tankarna sätter fart när en sån sak sker, de e inte riktigt så de ska gå till.
INGA föräldrar borde få överleva sina barn. Det är inte så livet är format...
Det får en att värdera livet lite annorlunda.
Tanken på att det vilken dag som hellst kan va slut får en att rysa.
Mina tankar far till Stefan & Christel hela tiden, hade jag överhuvudtaget överlevt en sån sak själv??
Det finns inte mycket att säga för att läka era sår mina vänner, det enda jag kan göra är att låta er veta att jag finns precis här för er hela tiden.
Känner tomhet till de hela , förstår inte riktigt...
Hoppas du visste hur omtyckt och älskad du var Daniel!!! Du lämnade en värld som nu är fylld av sorg.
På Fredag är begravningen, lite skrämmande för då kan man inte förneka de skedda längre.
På Fredag förstår vi alla de definitiva...
Hoppas Familjen Malmroos kan få lite lugn och ro sen för att landa i de nya.
Nu får ni ta hand om Jesper & Tindra, genom dom kan ni alla se glimtar av Daniel som förhoppningsvis i framtiden kommer och ge er styrka att gå vidare.